Sveriges Superföretag 2012

Superföretagen 2012 är analyserade. Här finner du rapporten. Se antal Superföretag per bransch, se antal Superföretag med kvinnlig VD och mycket mycket mer.

Rapport Superföretagen 2012

I den här rapporten presenteras PAR:s modell för att identifiera Sveriges Superföretag. Urvalet och rangordningen baseras på de svenska aktie­bolagens ekonomiska prestationer under de senaste fyra åren.

Modellen som används tar hänsyn till och väger samman de enskilda bolagens:

  • Tillväxt
  • Vinst
  • Avkastning
  • Effektivitet
  • Kapitalstruktur
  • Finansiering

De företag som på detta sätt erhåller högsta betyg under fyra år i rad är en exklusiv skara – av alla existerande aktiebolag är det endast 317 företag som kommer med på 2012 års topplista. Orsaken är förstås de tuffa kraven som modellen ställer. För att kvalificera sig handlar det inte ”bara” om hög och jämn tillväxt – här krävs långsiktig försäljningstillväxt i kombination med uthållig lönsamhet och en långsiktigt fungerande resurshushållning och finansieringsstrategi.

Det är nu åttonde året som Sveriges näringsliv analyseras av PAR och Superföretagen premieras i samarbete med Veckans Affärer. När Super­företagen utsågs första gången under 2005 hade ekonomin nyss börjat vända efter den tidigare lågkonjunkturen, och antalet Superföretag stannade då vid cirka 270. Därefter ökade antalet Superföretag tydligt varje år fram till och med 2008. Listan ”toppade” 2009 med 434 Super­företag, men det året var ökningen endast marginell. Under 2010 och 2011 minskade däremot antalet Superföretag betydligt så att Superlistan började närma sig de första årens nivå. Under 2012 har dock minskningen avtagit och antalet Superföretag ligger kvar på förra årets nivå.

Bakgrunden till de senaste årens minskning är naturligtvis finanskrisen 2008 och den efterföljande lågkonjunkturen som påverkat förut­sättningarna att kvalifi­cera sig som Superföretag.

De tuffa kriterierna för Superföretagen innebär inte bara att det är svårt att ta sig in på listan – det är också svårt att ligga kvar på listan från ett år till nästa. I figuren ovan visas att en majoritet av varje års Superlista består av ”nya” företag, dvs. företag som finns med på listan för första gången. För 2012 års Superlista innebär detta att knappt 130 företag finns kvar från de 318 som kvalificerade sig som Superföretag 2011.

Det är alltså långt ifrån samma företag som finns med på listan år efter år, och det är endast 1 företag som har klarat kraven för Superföretag under samtliga åtta år.

För 2012 års Superföretag visas ”superhistoriken” i följande tabell. Av årets 317 Superföretag är alltså majoriteten – 184 stycken – nykomlingar som kvalificerar sig för första gången. Att ligga kvar på listan under flera år är betydligt svårare, och det är alltså endast ett företag som kvalificerat sig som Superföretag under alla åtta åren.

 2antalsuperforetag2.JPG

Superföretagen finns i alla delar av landet men under perioden 2005 till 2008 var företagen från storstadsregionerna underrepresenterade bland Superföretag. Som framgår av följande figur har den totala andelen företag med hemvist i storstadsregionerna legat tämligen konstant på cirka 48 procent under hela perioden 2005 till 2012. Till och med 2008 var alltså andelen storstadsföretag på Superlistan lägre än riksgenomsnittet, men under de senaste åren har förhållandet vänt. Från och med 2010 har storstadsföretagen varit överrepresenterade på Superlistan.

Därför är det intressant att titta närmare på de tre storstadsregionerna, var finns den största andelen Superföretag och hur ser utvecklingen ut i respektive region?

Totalt sett utgör Superföretag 0,1% av samtliga aktiebolag i det Svenska näringslivet. Som framgår av följande figur ligger Storstockholm väl över den nivån och hamnar därför på första plats av de tre regionerna. På andra plats kommer Malmö storstadsregion där andelen Superföretag också ligger över riksgenomsnittet. I Göteborgs storstadsregion ligger dock andelen Superföretag tydligt under riksgenomsnittet och regionen hamnar därför på tredje plats i rangordningen.

Rangordningen av storstadsregioner enligt ovan gäller alltså för 2012. Under tidigare år har dock utfallet varit annorlunda vilket framgår av följande figur.

Med avseende på andelen Superföretag har Göteborg varit den mest konjunkturkänsliga regionen. Det ledde till en tydlig ökning av andelen Superföretag under början av perioden, så att Göteborgsregionen hamnade på första plats 2008. Därefter minskade andelen Superföretag lika tydligt, och under de senaste tre åren har Göteborgsregionen haft en tydligt lägre andel Superföretag än de två andra storstadsregionerna.

I Storstockholm har andelen Superföretag också varierat över tiden men här ligger – ur Superföretagssynpunkt – näringslivet betydligt senare i konjunkturcykeln. Under en stor del av perioden låg Stockholm på tredje plats bland storstadsregionerna, men under de senaste åren har Storstockholm kommit ifatt Malmö. Under 2010 låg Storstockholm och Malmöregionen på samma nivå och under 2012 har alltså Storstockholm med knapp marginal erövrat förstaplatsen.

Malmös storstadsregion visar upp minst variation och konjunktur­känslighet avseende andelen Superföretag. Detta har inneburit att Malmö placerade sig på första plats under fem av de åtta år som Superlistan publicerats. Även i Malmöregionen har dock andelen Superföretag minskat jämfört med ”rekordåren” 2007 till 2009. Trots detta har alltså Malmöregionen kunnat matcha Storstockholm under de senaste åren efter finanskrisen.

Även ur branschsynpunkt har antalet Superföretag varierat kraftigt under perioden 2005 till 2012. Under flera år låg branschen Industrivaror i topp vad gäller antalet Superföretag, men från och med 2010 har antalet minskat kraftigt och är nu på en betydligt lägre nivå än vid startåret 2005. Därmed har för första gången branscherna Dagligvaror samt IT & Elektronik passerat Industrivaror med avseende på antalet Superföretag. Det är också intressant att se hur konjunkturförloppet avspeglas i branscherna Sällanköp och Företagstjänster.

Inom Sällanköp påbörjades minskningen av antalet Superföretag tidigare än inom Industrivaror. Å andra sidan har förändringen inte varit så stor och under 2011 ökade antalet Superföretag igen så att Sällanköp i nuläget– precis som under 2005 och 2006 – är den bransch som har flest Superföretag.

Branschen Företagstjänster ligger däremot senare i konjunkturförloppet och antalet Superföretag ökade fram till och med 2009. Först under 2010 och 2011 syntes en tydlig nedgång av antalet Superföretag, men 2012 har antalet Superföretag ökat igen inom branschen Företagstjänster.

De branschvisa förändringarna mellan 2011 och 2012 framgår ännu tydligare i följande figur. Inom branschen Företagstjänster har antalet Superföretag ökat tydligt under 2012, men även Dagligvaror, IT & Elektronik, Energi & Miljö samt Finans & Fastighet innehåller fler Superföretag än föregående år.

Årets största minskning av antalet Superföretag har skett inom branschen Industrivaror, trots att branschen redan tidigare gått tillbaka kraftigt jämfört med toppåren 2008 och 2009. Även inom Byggnadsindustrin har antalet Superföretag minskat 2012, medan övriga branscher visar på små eller inga antalsmässiga förändringar.

En av de branscher som ökat antalet Superföretag är alltså Företagstjänster. Branschen innehöll 86 Superföretag 2009 men därefter minskad antalet betydligt under de följande två åren. Under 2012 har dock utvecklingen vänt och Företagstjänster befäster sin plats som näst största ”Superbransch” efter Sällanköp.

Branschen IT & Elektronik visar upp ett nästan identiskt utvecklings-mönster. Flest Superföretag fanns det i branschen under 2009, men därefter nästan halverades antalet Superföretag under de följande två åren. Under 2012 har dock antalet ökat igen så att IT & Elektronik nu för första gången innehåller fler Superföretag än Industrivaror.

Även i ett längre perspektiv har IT & Elektronik haft en tydligt positiv utveckling. Från en bottennivå med endast 6 Superföretag under 2005 ökade branschen till 49 Superföretag under 2009. Trots den kraftiga minskningen under 2010 och 2011 alltså IT & Elektronik den bransch som procentuellt sett ökat mest jämfört med den första Superlistan från 2005.

Branschen Finans & Fastighet visar en helt annan och närmast motsatt utveckling där antalet Superföretag minskade till en bottennivå år 2009. Därefter har antalet ökat konstant och jämfört med 2009 års nivå har antalet Superföretag ökat med 42 procent.

Ranking av län och bransch

Det är också intressant att se hur stor andel av länens aktiebolag som klarar kriterierna för att bli Superföretag. Som framgår av följande figur ligger Halland, Västerbotten och Örebro i topp där över 0,12 procent av alla företag klarar kraven som Superföretag.

Jämfört med tidigare år har det skett stora förändringar i rangordningen av länen enligt ovanstående figur. På 2009 års Superlista placerade sig Kronoberg, Jönköping och Halland på de tre första platserna, och även under tidigare år fanns dessa tre län i listans toppskikt.

Under 2010 skedde dock stora förändringar i länsrankingen och de tre tidigare topp-länen föll tillbaka medan Västra Götaland och Stockholm – tillsammans med Västerbotten – placerade sig i listans topp.

Halland återtog dock topplatsen 2011 och även i år hamnar Halland på första plats. Västerbotten behåller sin position i toppskiktet och hamnar i år på andra plats i länsrankingen. Jämfört med 2010 års ranking har Västra Götaland och Stockholm har fallit tillbaka något men finns fortfarande med på listans övre halva.

Årets överraskning är Örebro som från en tidigare bottenplats har avancerat till andra plats på länsrankingen. Även Värmland har klättrat på listan och återfinns nu på femte plats.

Fjolårets tvåa Västmanland har dock fallit tillbaka kraftigt på länsrankingen och återfinns nu på näst sista plats. Även Västernorrland och Jämtland har i år hamnat i listans bottenskikt.

I följande tabell presenteras länsrankingen för samtliga län under 2009, 2010, 2011 och 2012.

12lan12.JPG

Andelen Superföretag varierar också kraftigt mellan olika branscher, och naturligtvis har konjunkturutvecklingen även påverkat den inbördes rang­ordningen av branscherna, vilket framgår av följande figur.

Under 2009 – och även under tidigare år – var Industrivaror den bransch som innehöll högst andel Superföretag. Från och med 2010 har dock Industrivaror fallit tillbaka och i år hamnar branschen på sjunde plats i branschrankingen.

Dagligvaror avancerade till första plats redan 2010 och har därefter behållit sin plats i branschrankingen – i år ökar också andelen Superföretag i branschen så att försprånget blir större än någonsin. Även inom IT & Elektronik ökar andelen Superföretag, men trots detta hamnar branschen på tredje plats i rankinglistan eftersom Energi & Miljö mer än fördubblat andelen Superföretag jämfört med 2011 års lista.

I följande tabell presenteras branschrankingen för samtliga branscher under 2009, 2010, 2011 och 2012.

14bransch14.JPG

Nystartade Superföretag

Villkoren för att kvalificera sig som Superföretag innebär att företagen måste prestera bättre än andra under fyra år i rad. För 2012 års Super­lista betyder det att företagens verksamhet måste ha startat senast under 2007. Självfallet är det extra svårt att direkt från start prestera bättre än andra etablerade företag. Trots detta är det ändå tre Superföretag på årets lista som startade verksamheten under 2007.

15nystartade15.JPG

Som framgår av tabellen ovan finns det dock betydligt fler ”relativt” ny­startade Superföretag med verksamhetsstart under åren 2000 till 2006. Sammanlagt handlar det om 159 Superföretag på årets lista som startat verksamheten under 2000 eller senare.

De nystartade Superföretagen (med startår 2000 eller senare) har en tydligt annorlunda branschfördelning jämfört med de äldre (med startår före 2000). Framför allt är det inom Företagstjänster, IT & Elektronik samt Byggnadsindustri som de nystartade Superföretagen är över­represen­terade.

För de äldre Superföretagen är det däremot Sällanköp och Industrivaror som är överrepresenterade jämfört med de nystartade företagen.

Superföretag med kvinnlig VD

Av årets 317 Superföretag är det endast 18 som har en kvinnlig VD. Det motsvarar cirka 6%, men som framgår av figuren nedan ökade denna andel fram till och med 2010. Därefter har trenden brutits och andel Superföretag med kvinnlig VD har fallit tillbaka till 2008 års nivå.

Förekomsten av Superföretag med kvinnlig VD varierar kraftigt mellan branscherna. På årets Superlista är det branscherna Sällanköp, Företagstjänster, Hälsa & Utbildning, samt Dagligvaror som totalt sett har flest kvinnor på VD-posten. Branschen Hälsa & Utbildning utmärker sig speciellt genom att 17% av årets Superföretag har en kvinnlig VD.

Motpolen finns inom branscherna Energi & Miljö, Material, Byggnads­industri, Finans & Fastighet, IT & Elektronik samt Telekom & Media. I dessa branscher har inte något av årets Superföretag en kvinnlig VD.

I föregående avsnitt delades Superföretagen upp i två lika stora grupper av ”nystartade” och ”äldre”, där de nystartade alltså startat verksamheten år 2000 eller senare. Mot den bakgrunden är det också intressant att beskriva kvinnligt ledarskap, och i följande figur visas andelen Superföretag med kvinnlig VD i de två grupperna.

Som framgår av figuren har de äldre Superföretagen på respektive års lista haft låg andel kvinnor som VD. Trots detta har dock andelen ökat svagt, från cirka 4 procent 2008 till cirka 7 procent 2012.

Bland de nystartade Superföretagen har andelen kvinnliga VD tidigare legat på cirka 10 procent – förvisso en låg siffra men ändå betydligt högre än i de ”äldre” Superföretagen.

Skillnaderna mellan de två grupperna av ”äldre” och ”nystartade” har dock minskat successivt, och under 2012 har relationen mellan grupperna helt kastats om. Bland de äldre Superföretagen ligger andelen kvinnliga VD fortsatt stabilt på cirka 7 procent. Bland de nystartade Superföretagen har däremot andelen kvinnliga VD mer än halverats jämfört med tidigare, så att andelen nu är nere på 4 procent.

Superföretagens finansiering

Den tuffa urvalsprocessen innebär att Superföretagen har en högre och mer uthållig lönsamhet och tillväxt än andra företag. Men för att kunna bedriva sin verksamhet, utveckla affärerna och växa volymmässigt krävs det kapital – på den punkten är utgångspunkten lika för Superföretag och andra.

Företagens kapital kan i princip finansieras av två typer av intressenter – långivare och ägare. Ur bokföringssynpunkt motsvaras detta av företagens skulder och eget kapital.

Banklån är naturligtvis en viktig del av företagens lånefinansiering. Men företagen kan också ”låna” på andra sätt, exempelvis genom skulder till leverantörer. För mindre företag kan lån från närstående utgöra en del av skuldsättningen, medan större företag kan ta upp obligationslån direkt från marknaden.

Företagens egna kapital utgörs av ägarnas satsade aktiekapital, men kan också byggas upp över tiden genom att företagets vinster ackumuleras som eget kapital. Det egna kapitalet kan också förstärkas genom nyemission, så att nya ägare – tex riskkapitalbolag – tillför nytt aktie- och ägarkapital.

Ur nyckeltalssynpunkt mäts relationen mellan skulder och eget kapital av skuldsättningsgraden. I följande figur visa därför skuldsättningsgraden för 2012 år Superföretag, samt för en jämförelsegrupp[1].

Som framgår av figuren har Superföretagen en betydligt lägre skuld­sättningsgrad än jämförelsegruppen. Det betyder alltså att Super­företagen – trots en högre tillväxttakt – i högre grad klarar av att finansiera sin verksamhet med eget kapital, och att de därmed är mindre beroende av lånekapital.

Det är också intressant att se på tidsperspektivet. 2012 års Superföretag har alltså kvalificerat sig genom sina ekonomiska prestationer under åren 2008 till 2011. Men av figuren ovan framgår att de 317 Superföretagen långt innan dess utmärkte sig genom en betydligt lägre skuldsättnings­grad än jämförelsegruppen.

Superföretagens lägre skuldsättningsgrad innebär dock inte att de helt klarar sig utan lånekapital. Tvärtom, en skuldsättningsgrad på 100 procent innebär att lånekapitalet har lika stor betydelse som det egna kapitalet. Mot den bakgrunden är det intressant att se hur lånekapitalet är sammansatt, och speciellt vilken betydelse banklånen har för finansieringen.

I nedanstående figur visas därför hur stor del av lånekapitalet som utgörs av banklån. För jämförelsegruppen utgör banklånen 20-25 procent av det totala lånekapitelet, och denna låneandel har varit tämligen konstant över tiden.

För Superföretagen är banklånens betydelse helt annorlunda, och speciellt intressant är utvecklingen över tiden. För tio år sedan hade banklånen en stor betydelse för dagens Superföretag, med en större andel banklån än i jämförelsegruppen. Därefter har banklånens betydelse för Superföretagen minskat successivt, så att de i nuläget endast utgör cirka 5 procent av den totala lånefinansieringen.För Superföretagen gäller alltså att finansieringen – trots hög tillväxt – i högre grad baseras på eget kapital i form av ägarkapital och ackumulerade vinstmedel.

För det lånekapital som Superföretagen ändå behöver har de successivt valt bort banklån som källa – för 2012 års Superföretag saknar banklånen i nuläget nästan helt betydelse för den sammanlagda finansieringen av verksamhet och investeringar.

[1] Jämförelsegruppen utgörs av cirka 43000 aktiebolag som t uppfyller ”grundkraven” på minst fem års aktiv verksamhet och minst 10 Mkr i omsättning under 2011, men som ej klarar de tuffa ”superkraven” på kontinuerlig lönsamhet och tillväxt under perioden 2008 till 2011.

blog comments powered by Disqus

Läsvärt

Mitt PAR

Logga in

x